Varning för felfokuseringträsket!!

Den som möjligen jobbar med ljusstarka objektiv och korta skärpedjup vet förmodligen vad jag snackar om när jag pratar om felfokuseringsträsket.

Varning! Ge er inte ut i det om ni kan låta bli, för det är verkligen ett träsk, och jag ska försöka berätta varför, om ni nu inte redan kände till det.

Stor bländaröppning och därmed kort skärpedjup, är i mitt tycke ofta snyggt, inte minst vid porträttfotografering. Dvs skarpa ögon och skönt oskarp bakgrund. Ett kort skärpedjup ställer därmed krav på att utrustningen gör sitt jobb. Alltså att det jag vill ska vara skarpt också blir skarpt. Det duger liksom inte att nästippen är skarp och ögonfransarna oskarpa.

Skärpedjupet vid ett lämpligt porträttavstånd, exempelvis ca 2 meter med min 85/1,8 inställd på största bländare, är bara nån enstaka centimeter, så det vill till att autofokusen verkligen är exakt om bilden ska bli bra. Lite felfokus och bilden är bara att slänga. Suddiga ögonfransar och skarp nästipp gör ingen glad.

Man kan ju tycka att grejorna ska vara korrekt kalibrerade redan vid inköpet, men så är det inte alltid. Eller … jo det är de väl egentligen, men i praktiken uppstår ibland problem. Problemet grundar sig egentligen i att tillverkarna, i mitt fall Canon och Sigma, har för stora toleranser.

Låt säga att kamerahuset och objektivet båda ligger inom tillverkarens toleranser. Därmed borde allt vara frid och fröjd. Grejorna funkar bra ihop, så att säga. Men… kamerahuset och objektivet kanske ligger ”åt varsitt håll” inom vad tillverkaren tolererar. Resultatet av det blir fokusfel, vilket märks exempelvis just vid porträttfotografering med kort skärpedjup.

Vad gör man åt detta då? Jo, för det första ska du inte göra något alls om du är nöjd med dina bilder. Testa inte i onödan, vad du gör! Att testa kan leda till både gråhårighet och tunn plånbok, tyvärr.

Jag har sedan jag köpte min 50D upplevt att jag inte fått riktigt skarpa bilder med min 85/1,8 och inte heller med min 50/1,8. Lite tråkigt eftersom framför allt 85:an varit ett favoritobjektiv för porträtt. Eftersom jag tidigare varit i felfokuseringträsket har jag dragit mig för att testa på allvar och under kontrollerade förhållanden undersöka saken, men nu kände jag att jag inte längre kunde acceptera att i stort sett allt jag tog med 85:an och 50:an blev oskarpt.

Alltså tog jag lite testbilder häromdagen, och… ja! Båda objektiven lider av frontfokus, dvs det blir skarpt ett stycke framför den punkt jag fokuserar på. Mitt tredje Canonobjektiv, min 70-200/4 fokuserar perfekt, och när det gäller de andra objektiven är problemen mindre.

Ringde således Canons verkstad i Göteborg för att höra mig för lite om kostnader och väntetider för att få detta åtgärdat. Väntetiden just nu i semestertider är 5-6 veckor! Priset gjorde det också lätt att hålla sig för skratt. Det går på ren timtid och det kostar kanske runt 700-800 kr per enhet. I mitt fall måste jag skicka in de tre Canonobjektiven och kamerahuset, så det blir ingen billig historia….

Förresten… Varför kan inte kameraverkstäder göra som bilverkstäder? Dvs att man beställer en tid för en åtgärd? I stället för att utrustningen ska ligga på verkstad i veckor och vänta på sin tur…

Inte så kul att vara av med grejorna så länge och inte heller så kul att slanta upp 2-3 tusenlappar för att få det hela fixat. Väntar nog lite trots allt.

Träsket då? Ja, en del i träsket är att Canon givetvis bara justerar Canongrejor, så risken finns att när Canongrejorna kommer tillbaka från Göteborg så funkar de dåligt med mina Sigmagrejor, och i så fall blir det en vända till Sigmas verkstad för sigmaobjektiven. Naturligtvis då tillsammans med huset så att de kan se att grejorna inte bara ligger inom toleranserna utan också att de lirar ihop.

Jag blir gråhårig…

En nödlösning finns dock. I alla fall i mitt kamerahus, nämligen mikrojustering av fokus. Man kan inom vissa gränser göra en justering av fokus för ett visst objektiv. Tyvärr lär detta endast funka för ett visst avstånd, så det är bara just en nödlösning, men jag testade i alla fall att göra en sådan igår kväll för 85:an och 50:an. På lämpligt ”ansiktsporträttavstånd”.

Idag tog jag så några porträtt på min vanligaste modell, yngsta dottern. Jo, jag tycker att det blev skarpt med 85:an. Vad tycker ni?